kemppainen

så, nu är jag nästan på g. Efter en låång vecka hemma i sängen så börjar febern äntligen ge med sig. Ingen feber, inget halsont och bara lite hosta. Såå skönt att slippa ligga hemma nå mer! Jag undrar bara hur många personer som jag har lyckats smitta under tiden. Hm, ja åtminstonde halva min familj och antagligen några fler.

Utanför fönstret så faller snön ner. Suck, för en vecka sedan var marken helt bar och då längtade jag efter snön. När den väl började falla så kände jag att jag helst är utan snö. Jag vill bort! Jag vill resa iväg! Till nåt soligt land med palmer och stekhet sand. Mmmm, tänk att spendera dagarna med att ligga och flyta runt i ett kristallklart hav. Men de tabkarna känns långt bort när termostaten visar -11 och taken är täckta av ett tjockt, vitt lager.

Det är ju tur att det är 27 nästa lördag. Min födelsedag! Egentligen vet jag inte varför jag längtar så mycket, nog för att dte är kul att få presenter men jag klarar mig alldeles utmärkt utan. Och inte fyller jag något roligt heller, alltså inte 18 eller 20 eller nåt sånt. 17 måste nog vara den tråkigaste åldern. Man bara längtar tills man fyller 18.. Men men, 17 är en bit på vägen. Ciao!